Ett mästerverk?

 Läs min svåger Greger Ottossons recension över det han kallar "mästerverket" Eivor, speciellt författat till min 60 års dag. Greger hade till och med tagit experthjälp av en symfonikervän.  Min brorYngve hade även diktat om mitt liv enligt den Bellmanska stilprincipen. Den framfördes sjungande. Jag var naturligtvis väldigt imponerad för alla bidrag. Tusen tack! Mille gracias!

Här är Eivor.

"Eivor Lindström 60 år (av Greger Ottosson)
Att sammanfatta ett sextioårigt livsstycke, på några få rader, är givetvis en omöjlighet. Det
ska mer till än en torftig recension till detta.
Förväntningarna, i salongen, är givetvis väldigt högt ställda i inledningen, ouvertyren. Den
börjar med en stillsam men ändå mäktig tritonus, vilket kan sägas vara ovanligt sinnrikt
och essensiellt och som samtidigt visar på riktningen i detta mästerverk.
Först satsens andante känns, till att börja med, lite stultigt och naivt men med en energi
som märks tydligt när stycket ändrar tempo och övergår i ett medryckande allegro. Hela
orkestern glittrar i samklang kring ledmotivet.
Avslutningens largo har ett visst stråk av allvar och stannar i ett fulländat ackord. Ackordet
ligger kvar under recitativet som visar på verkets starka språk, både verbalt och
musikaliskt.
Som små takdroppar som dansar ner på marken med små lätta knäppningar, ett

60 års kören

musikaliskt pizzicato, inleds den andra satsens tema, amoroso.
Första satsens obekymrade lek kompletteras nu av en tydlig basso continuo, som
passionerat väver en lustfylld klang med temat.
Nu börjar publiken känna verkets fulla styrka. När första violinen och basen möts i satsens
presto, så sker det som är storheten, själva meningen.
Två piccoloflöjter börjar svagt sin lek mellan huvudinstrumentens molto amoroso. Flöjterna
växer i styrka och stycket avslutas med de fyra instrumentens vackra samspel och totala
hängivenhet, invävda i den fullödiga orkestreringen.
I det påföljande librettot byggs det upp ett poetiskt landskap. Havsstrandens lugna
kluckande, det öppna havets vågor, den Åländska naturens obändiga skönhet läggs som
grund för en rik bildskatt i sångsolots veka men pregnanta viskaraktär, underbyggd av
orkesterns ackompanjemang i en känsla av molto passionato. Basens, basso ostinato, gör
librettot till en konstnärlig höjdpunkt.
Svängningen i tempo från lento till presto och tillbaka till andante griper tag i publiken och
låter oss ana kompositionens skönhet.
Att helt tillgodogöra sig ett verk, ett livsstycke, som detta kräver en kunnighet och
förståelse av sin omgivning.
Det är till sin karaktär, starkt och välklingande och skänker glädje, kärlek och passion inför
konsten och livet.
Bravissimo!
Grattis på födelsedagen önskar mamma Else och syskonen med familjer"

Blommor som sändes med lyxtelegram från Täby SE

Jag och Bjarne. Bj. tyckte Gregers tal var det bästa han någonsinhört på ett kalas.

Martin och Jan

Greger och Matts

Ann-Helen och Juanita

Ett tillägg. Jag har fetstilat de musikteoretiska termerna som är viktiga då det är dessa egenskaper och utgör grundpelarna i själva livsstycket - berättelsen om mig/Eivor