Snowleg eller Snjólaug

Tänk att Shakespeare skulle komma i retur och med en sådan kraft. Jag är absolut bedårad av denne Nicholas Shakespeare. Det är något mytiskt med honom. Det var som om en osynlig hand styrde mig fram till bokhyllan i det blå bibliotekshuset där Snowleg stod. Jag är svag för häftiga pärmbilder och så var det även som om namnet Nicholas Shakespeare lät bekant. Inte bara som en midsommarnatts dröm utan mer som verklighet. Det blev tre dygn av ivrigt läsande. Jag glömde disken och maten och solen och värmen. Mina tankar var ständigt hos Peter och Snowleg. I deras drömmar och verklighet som var både otäcka och underbara.
Ja, böcker kan förtrolla en och förföra en. Vardagen blir magisk trots att ondskan och förtrycket lever mellan raderna hos huvudpersonerna. Men kärleken för dem framåt mot sitt oundvikliga mål.

Kommentarer