Släpp fångarna loss - det är vår!

Den som varit i Venedig en tidig januarimorgon och sett solen leta sig fram genom rosa morgondimma, vet vad jag menar. I morse då jag och Bj. Vid åttatiden färdades över fasta Åland gav mig naturen en backflash och tog mig tillbaka till Rialto bron år 2002.

Dagens dimma var genomskinlig och lugn. Åkrarna svarta och randigt nyplöjda. Öppnade jag bilfönstret kunde jag höra skriande måsar. Absolut Vår. Tack för det.

Men det är inte endast dimman och stillhet över Ålandsöarna som gör platsen så venietziansk. Det är mest, ljuset. Rosa, gult och blått presenterade i lugna dämpade färger. Och förstås havet.
Åland kunde gott kalla sig ”Östersjöns Venedig”. För kan Vännes, en inlandskommun utanför Umeå kalla sig ”Norrlands Venedig”, är allt möjligt. Vi har i alla fall havet omkring och mängder av träsk och små vattendrag. Och Östra Utfarten är ju uppdämd och skulle säkert sakta sjunka ned mot havet, ifall inte vägingenjörerna bättrade på leden.

Med det romantiska sinnelaget gjorde jag sedan i ordning stugan för uppgradering till elektricitet. Det värmde mot klipporna och ute i fjärden hörde jag årets allor sjunga sin allsång.

Kommentarer