Förr är surrealism



Här bodde jag i slutet av 70- till mitten av 80-talet. Platsen är hörnet Katarina Bangata - Östgötagatan på Södermalm i Stockholm. Då kändes området som en sömnig småstad - om man bortsåg från Götgatans avgasångor i rusningstid.
Den här torsdagkvällen i mitten av juli sitter hippa ungdomar och sippar vin vid de trottorcafér som då var affärer och som bytte ägare varje halvår i brist på kundunderlag. Själv köpte jag och Bj. cyklar i en affär mot Götgatan. Konstigt nog så existerar den ännu.

Att promenera i dessa gator i dag känns närapå surrealistiskt eller en känsla av dejavu. Verkligheten kan jag avstämma genom att se på vår fullvuxne son som går intill oss då vi snubblar förbi hans gamla dagis.

Kommentarer