Las Vegas på Andersudde

copyright Eivor Lindtröm

Foto: ordjorden

Rec. från Andersudde publicerade i Ålandstidningen måndag 9 aug.


Var: Andersudde
När: lördagen 7 augusti
Vem: Johnny Ahlström, Björn Blomqvist, Leonardo Brändström, Mikael Fagerholm, Minna-Lisa Ferna, Johanna Grüssner, Therese Karlsson, Annika sjölund, Frida Österberg.
The Fredrik Erlandsson Orchestera. Fredrik Erlandsson, kapellmästare och musikalisk ledning
Pernilla Skifs: regi, koreografi och konstnärligledare
Lena Andersson: kostymer
Marhällor: 4 stycken

Galaföreställningen öppnade med att Annika Sjölund kraftfullt sjöng New York, New York.Publiken var därmed åtminstone i fantasin placerad i Amerika. Kanske i Las Vegas. Sammanlagt uppträdde nio åländska artister i varierande solistiska inslag. Ofta i dynamiska duetter. Andersudde är en stor scen att arbeta ifrån och både Pernilla Skifs, och Maria Antman hade verkligen ansträngt sig att få artisterna att framträda som sprakande smällkarameller. Kostymernas färgsättning blev därmed en viktig del i den lyckade showen. Och Erlandssons orkester var suverän liksom ljudet som lät bra föreställningen igenom.
Det regnade alldeles innan starten men som lyckligtvis avtog rätt snart. Därför blev Frida Österberg Marilyn Monroe imitation I wonna bo Lowed By You ljudlös och fick startas på nytt. Men det störde inte showen särskilt mycket. Och just denna cover var mycket flott framförd av läckra Frida som så ledigt uppträder på scen och som också har en stor röst som vi senare kunde höra i Pablo Ruiz legendariska Sway.

Artisternas prestationer överlag är mycket jämnstarka. Flera av dem som Johanna Grüssner, Therese Karlsson, Mikael Fagerholm och Leonard Brännström är redan etablerna inom operna, musikal eller har en egen solokarriär. Likaså Björn Blomqvist. Ut sticker därför Johnny Ahlström som inte har utbildats vid någon musikhögskola men som ändå platsar i gänget.
Innan pausen lyssnade vi i rask takt till 16 olika medryckande nummer i bästa amerikanska stil. Men då det gäller Candl In The Wind av Elton John har jag en invändning. Här startades sången upp av Johnny Ahlström på ett mjukt, välartikulerat och inkännande sätt för att sedan formas till en duett med Leonarde Brännström. Leonarde både sjunger och dansar mycket proffsigt. Absolut. Men Johnny borde fått gjort hela sången. Det för känslans skull.
Om man skall snitta ut ett antal nummer och artister så blir det för min del, efter inte så lite grubbel Frida med Feever, Therese i These bots Are Made for Walking, Annika och Leonarde i ”Letś Call The Whole thing Off. Men det mest helgjutna och proffsiga numret tyckte jag The Supremses - Medly i arr av Erlandsson med Minna-Lisa, Johanna och Therese stod för .Sångerskorna klädda i likadana blodröda klänningar med tillhörande långa handskar skapade magi. Men i publiken fanns olika favoriter som då Mikael Fagerholm sjöng My Way och rev ned åskapplåder. Javisst, Mikael satte med bravur den långa sluttonen. Likså Elvis in Las Vegas - Medly. Och jag skall sent glömma Minna-Lisa i ”Think”. Där ägde hon.


Eivor Lindström

Kommentarer