Ulvens Döttrar i Klingande brev

foto: från Cdn En klunk av det blå
Vad:Klingande brev, Verk för stråkar och röster
Var:Alandicas auditorium
När: onsdag 3 augusti kl 22.00
Vem: Ulvens döttrar som är Ella Grüssner Cromwell-Morgan, Johanna Grüssner, Isabella Grüssners, sång, slagverk. Kristoffer Gottberg, bouzouki, saz, och slagverk, Marcus Helander, slagverk. Jukka Untamala,violin, Laura Kokko, violin, Jussin Tuhkanen, altviolin, Tiila Kangas, altviolin.
Text: Carina Karlsson, Klingande brev

Marhällor: IIII 



Vid lunchtid reciterade Lillemor Grüssner brev ur Mozarts brevsamling i St Görans kyrka. På kvällen gav hennes tre döttrar konsert i Alandica. Familjen Grüssner är onekligen på gång i det åländska kulturlivet. För Ella Grüssner Cromwell-Morgan ombads att skriva musik för projektet Klingande brev. En konsertserie som utgör en del av programmet i Åbo kulturhuvudstadsår 201l.

Under denna konsert lyssnade vi först till låtar ur gruppens skiva ”En klunk av det blå”. Också här har Ella skrivit musiken. Med på scenen fanns bouzoukispelaren Kristoffer Gottberg och slagverkaren Marcus Helander. Tillsammans gav gruppen en tät, rytmisk och pulserande föreställning. Vi njöt av skön stämsång och fin lyrik. Systrarna är onekligen hemma i sin musik och lyckas även nå publiken.

Jag kan nämna några av mina favoriter. Det är Den blåa ringen, text Joel Pettersson, Jag är ditt hav, text Sanna Tahvainen. Och förstås Månmors gästabud till text av Katarina Gäddnäs. Här finns en pyts av magi, natur och heta känslor.

Så har då stunden kommit då vi får lyssna till uruppförandet av Ellas Klingande brev. Verket startar med en stråkkvartett. Först lite tysta stråkdrag som tycks tveka som böljar hit och dit. Men som ändå behåller kvar en intensiv stråkföring. Plötsligt brister en sträng i en violin. Musiken startar från början. Vi når slutligen orden i musikbrevet. Brevet är skrivet av poeten Carina Karlsson. ”Jag väntar på steg...” är de första orden. Och verkets innersta kärna är – väntan - berättade Ella medan vi pauserade för ny violinsträng.

Musikaliskt ligger Ellas komposition tonalt nära CD:n En klunk av det blå. Mycket stråkar, snabba rytmer och tysta sjungande röster. Med plötsliga utrop. Inga större variationer i tonförrådet. Men pulsen, rytmerna och känslan av att ha hamnat i medeltida klanger är lika påtaglig. Där ligger också magin och den ständigt närvarande väntan. En väntan ”...ditt svar, ditt ansikte speglat i ett blankt papper...” som skrivs i brevet. Ett svar som uteblev. Vi får inte veta om brevet följde med postrotan hem eller hamnade på havets botten. Men musiken gav ledtrådar som vi kan spinna vidare på.




Eivor Lindström


Publicerad i tidningen Åland 5 augusti 2011

Kommentarer