Ålder - ett annat ord för livet.


Radioprogrammet Tendens i pr 1 intervjuar en säljchef på sitt företag i Stockholm. Han är född på 70-talet. På det kontoret jobbar mest 20-25 åringar. Det är en inte så ovanlig arbetsplats.

Den kvinnliga journalisten talar med denna vuxna 45-åring som bara minns äldre från sin barndom eller de äldre han nu möter på gatan på Östermalm.

Själv fattar jag inte hur en individ i en storstad som Stockholm lyckats fjärma sig så totalt från sin omgivning. Att han inte talar med äldre människor. Säljchefen rör sig förmodligen mellan hemmet och kontoret, säljer tjänster och umgås med ungdomarna han anställt.

Om några år är han 50 år. Då händer det att mäns öron börjar växa, kinderna få rynkor och håret kan bli grått. Få se om han förstår att dessa förändringar sker på honom själv.

Jag skulle vilja berätta för  dagens ungdomar att de inte är plastdockor som får ha samma utseende hela livet. Gamla människor är inte hober som beställts på internet - medelåldersmänniskor är inte förstörda unga människor. Människans åldersutseende är i princip irreparabelt. Förstås kan man hålla sig i trim, ha trevliga kläder och sköta sin hygien. Men transforeringen kommer ingen som vill leva bort ifrån. För ålder är ett annat ord för livet vi lever.






Kommentarer

Pettas sa…
Kloka ord Eivor!
Vi borde bli bättre på att visa att det inte är fel att åldras i en tid då åldersnojan är större än någonsin, mycket på grund av utseendefixeringen(tror jag).

Ha det bra där söderut!
Här norrut skiner solen!
Uffe har tagit paus i översättandet och försöker ta fast en middagsgädda medan jag syr änglar, alltmedan vi åldras och blir rynkiga och sköna:)
Eivor sa…
ja, och ni äldras och lever på ett beundransvärt sätt.Det vill också jag göra. Tack för din hälsning:)
Susy sa…
Min bästa stund idag var när jag kom till Rönngården och råkade träffa på ett stort gäng från Stickcafét.
De blev glada att se mig och ljusade upp min rätt trista dag :)
Anonym sa…
Det är bara att acceptera fakta, du vet att alternativet är sämre. Det t.o.m försent att bli ett vackert lik så vi får hoppas vi får chansen få riktigt många rynkor, stora öron och hob fötter, alltså präktiga käringar.
Louise
Eivor sa…
Två väldigt bra inlägg till. Susy nog har du rätt att gänget på Rönngården får en att bli på bra humör..och Louise, det är ingen idé att satsa på det där vackra liket. Men nog är det märkligt hur avskilda gamla och unga lever i en storstad idag. Förr var det ju inte så.
Det är bara att "gilla läget".
Skall man gå omkring och ha åldersnojja så blir ju halva livet förstört. Bra skrivet Eivor och mysig bild :)
Eivor sa…
Jo, jag slängde i väg ett klick då vi var och städade lidret härrom veckan. Det blev så speciell bild. Mor tyckte det var så lyckat att vi var där:)