Akademisk spelglädje



I Jomala kyrka
foto:Eivor Lindström


Roman Perucki, organist
Publicerad i Ålandstidningen 
Vad: Orgelfestival 2014
Var: Jomala, S:t Olofs kyrka
När: söndagen den 22 juni kl 16.00
Vem: Kungliga Tekniska Högskolans Akademiska Kapell, (Sverige) Roman Perucki, orgel (Polen)
Dirigent: Gunnar Julin, (Sverige)

Marhällor: 4 st


Ålands orgelfestival har utan uppehåll arrangerats i fyrtio år och därmed skapat sig ett välkänt namn – inte bara på Åland utan också internationellt. Kulturminister Johan Ehn öppningstalade och var imponerad av vad festivalen åstadkommit genom åren. Den är ett viktigt inslag för ”musikälskare ” och visar oss ”musikens kraft”, sade kulturministern.
Årets upplaga startade med Kungliga Tekniska Högskolans Akademiska Kapell, en symfoniorkester under ledning av Gunnar Julin. Han är redan känd på Åland genom sitt samarbete med Oriatoriekören på Åland. Orkestern kommer från Stockholm men med i eftermiddagskonserten fanns även organisten Roman Perucki, från Gdansk i Polen.

Med kungligt fyrverkerisprakande toner i Georg Friedrich Handel (1685-1759) La Réjouissance: Allegro, (Glädjefesten) satte Julin igång konserten. Det är fyrverkeri utan pyroteknik, berättade han lite finurligt. Publiken kunde instämma i det påstående. Tonerna är välkända och medryckande, orkestern är laddad men når inte sin topp då stråkarna inte är helt sams. Men snart var orkestern i balans och spelade imponerande och Julin ledde orkestern överlag med knivskarp skärpa och fina tolkningar.
Det man kan komma ihåg är att KTHAK huvudsakligen består av studenter och anställda vid KTH. Stråksektionens första och andra violinister spelade – i mitt tycke – otroligt proffsigt liksom cellisterna och kontrabasen. I Francis Poulenc (1899-1963) Konsert för orgel, stråkorkester och pukor g-moll, fick vi njuta av Roman Peruckis, snabba spel över tre klaviaturer ihop med mäktiga fotpedaler. Francis Poulencs romantiska verk har stor skönhet med dynamiskta inslag i stråkar och pukor. Jomala orgeln, i mitt tycke, något vassa ton, fick i Peruckis spel ett majestätiskt uttryck. Riktigt häftigt.

Detta följdes av Wolfgang Amadeus Mozarts (1756-1791) Kyrkosonat C-dur, som skrevs att användas under gudstjänst mellan textläsningarna. Han var då verksam i Saltzburg. Man kan tänka vilket lyft detta måste varit. KTHAK spelade med ljus ton i galant samspel med orgeln.
Konserten avslutades med Josef Gabriel Rheinberger (1839–1901) Orgelkonsert nr 1 F-dur i delarna Moderato Andante Finale. Con moto. Åter ett verk från den romantiska perioden. Det är musik med lyster och glöd där valthornet har avgörande inslag. Valthornet finns med för att förstärka kakraktärerna och för att skapa dynamiska och kraftfulla avslut. Reinberger bjuder onekligen lyssnaren ett spännande musikfält att ta till sig. Och samtliga musiker spelar intensivt.Vackert Andante och mycket spännande Finale. Con moto. Speciellt i mitt minne stannar orgeln och kontrabasarnas kraftfulla spel samt orgelns spel mot slutet av orgelkonserten. Dirigenten Gunnar Julin måste verkligen berömmas för sitt skickliga ledarskap.





Kommentarer