Över Delet

flygfoto: Eivor Lindström


Över det lilla havet Delet följde vi vännen Sigurd till hans sista vila. Mamman, hustrun, döttrarna, bröder, systrar, kusiner, fastrar och farbröder samlades i skärgårdsbåtens salong. Vi drack kaffe och åt en liten smörgårs. Det blåste måttlig nordan och regnet piskade mot fartygsrutan. Vi torkade tårarna medan båten passerade öar efter öar. Till sist var vi framme i Kumlinge och hans sista vilorum.


Begravningsakten inne i  1400-tals kyrkan vars tak och väggar har fantasifulla målningar - var stämningsfull. Många överlämnade blommor och kransar. Själv sjöng jag solo Kärlekens tid och Giv mig ej guld ej glans. Sångrösten fanns på plats - men då jag tillsammans med Bj. och Matts skulle läsa sista hälsningen fick jag knappt fram orden. Så kan det också vara. Men det kändes väldigt bra att ha rest den två timmar långa färden över havet för att ta adjö av vår vän.





Det här är Hermas i Enklinge by där Sigurd tillbringade sina barndoms år och där familjen har sin sommarstuga.

Kommentarer

Eivor sa…
Håller med Pettas! ... att sväva fritt över Delet... det kanske vi alla får göra en dag...


Pettas wrote...
Så vackert Eivor, vi har nog varit många som har varit med på färden i tankarna. Den sista bilden är så symboliskt rätt och vacker.Julkram!Karin
Eivor sa…
Jag råkade ändra lite granna på text och bild då Pettas och Isebell Novell kommenterade. Jag sätter därför in den på det här sättet.

Tack!
Anonym sa…
Mycket sorgligt!

Känner med familj och vänner.
Starkt att kunna sjunga vid kistan.

Louise
Eivor sa…
Lite tur var det att orgeln är bak i kyrkan. Jag stod alltså en bit ifrån kistan. Men, det känns bra också att kunna ge något tillbaka.
Anonym sa…
Du skriver och beskriver så vackert och fint så man sitter med tårar i ögonen och läser. Man känner verkligen med hans familj och vänner.
Eivor sa…
Tack! Bj. och jag kommer så länge vi kan att tala om allt vi upplevt tillsammand med honom och familjen.