Där trycksvärtan lukar damm.

Jag har åter börjat ett nytt liv tänkte jag då jag stod i museets arkiv. På hylla tre lyckades jag hitta 1967 års årgång av Ålandstidningen och den hängde jag över resten av dagen. Jag gör research till en utställning om museets tillkomst. De gamla tidningsbladen stinker av damm och trycksvärtan luktar. Trots det känner jag mig riktigt glad. Det är jätteintressant att läsa om ett Åland som verkar avlägset i tid och rum. Ja, det känns rent av ålderdomligt. Inga heta debatter i tidningen. Inga feta rubriker om Danne eller Babsan. Ingen ungdomskultur. Det är hög svansföring rakt igenom.

Nu skall jag tillbringa två månader i ett lite rum intill bibliotek och arkivet, leta material och skriva. Men jag måste erkänna att jag var litet rädd då jag rattat upp en öppning mellan hyllorna och pressade mig in; tänk om det kommer någon från andra hållet och börjar ratta. Då blir jag ihoppressad som ett läskpapper och arkiverad för all tid.

Kommentarer