Recension av kammarkören Viadana

Den här artikeln är publicerad 26/4 2011 i tidningen Åland.





Foto:Eivor Lindström
Foto: Eivor Lindström

Under påskhelgen utgör musiken en del av vårt firande. Du kan varva ned, blicka inåt, bort från bruset, samtidigt som vårens blomsterprakt slår ut framför dina ögon. Stilla veckans toner låter oss ta del av sorg, lindande och ångest men även av passionerad kärlek och glädje över livet. I St Görans kyrka i Mariehamn kunde vi på långfredagen lyssna till kammarkören Viadana från Donaújvároz, med dirigenten Gergely Kurucz. Kören besökte Åland för fjärde gången och är vänkör till Novemberkören från Mariehamn.

Vi lyssnade först till Adoramus te, Christe - Christus - vi tillber dig - av den italienska kompositören Francesco Gasparini (1668-1727). En komposition som andades lugn och ro, med skönhet i harmonier och melodi. Kören framförde kompositionen i den anda som verket kräver och som lyssnaren kunde njuta av. Artúr Harmat (1885-1962), ungersk samtida kompositör som inte är särskilt känd utanför landet men som tillhör den ungerska musikeliten fanns med på Viadanas program. Plange, som återgav en svart känsla av sorg sjöngs av kören med homogen stämklang och varsam tonbalans.

O vos omnes, åter, innehåller element av både dramatik och tyngd, en mer ackordisk och genomkomponerad skapelse. Trots sitt religiösa budskap har musiken en bredd som går mot det profana och därför lätt att ta till sig. Jag imponerades av de djupa och dynamiska forteackorden som Kurucz lyfte fram ur kören.

Frans Liszts Via Crucis-Korsets väg - är ett musikaliskt/dramtisk verk. Verket blev nyskapande inom kyrkomusiken med sina avancerade musikaliska effekter. Trots det kan lyssnaren känna igen sig i gregorianska hymner och psalmer som O , huvud blodigt sårad, psalm nr 60 i vår psalmbok.

Via Crucis berättar om Via dolorosa – smärtornas väg – och den kamp som Jesus hade innan han slutligen korsfästes. Vi följer med i fjorton olika scener som beskriver de viktigaste händelserna fram till korsfästelsen och gravsättningen. Musikaliskt är verket uppbyggt med orgel, alternativt piano, kör och solister. Orgel leder verket framåt, kören ger röst åt människorna kring Jesus. Ett rörande och gripande verk, som för tankarna till dagens tortyrkammare och krigshärdar. Körens och orgels sista toner bär oss ut i ett tomt intet.

Viadana är välrepeterade, sjunger rent och balanserat, och tar oss in i den mystisism som omger verket. Orgeln hade dock fått vara lite mer tydlig, särskilt de sparsamma tonerna vid övergångerna vid scenskiftningarna. Men på det hela framfördes Via Crucis med proffessionalism och stor musikalitet.


Eivor Lindström






Kommentarer