Vårregn utan entusiasm

Jag gillar inte den här dagen. Och  jag vet att de är många fler här på Åland som instämmer med mig. Ett stilla vårregn är poetiskt endast då man uttalar det. Den poesin kunde jag varit utan då jag med Darwin för andra gången den här dagen gick till Bifa bilverkstaden för att hämta bilen.
Regndropparna slog mot kinden som om jag förvirrat mig in i ett påslaget sprinklersystem för bevattning av gräsmattor. Tunga och klumpiga var de - inte alls romantiska och inte de minsta välkomna.

Man måste förmodligen vara jordägande bonde för att gilla det. Bara sitta där och glo på gratis förtjänst.

Normalt är jag inte lika kategoriskt emot vårregn Det normala är att  jag ser vårregn som naturens poesi där de stilla faller ned i ett ljummet grönt  landskap. Vattnar fram ögonfröjd på marken där vi går.
I dag frös jag in i märgen. Fast för naturen är det egalt.

Kommentarer

Pettas sa…
Sänd hit regnet Eivor! Jag kan vara på insidan under tiden det regnar:D.
Vi har torrt som fnöske och litet av en bonde är jag ju.

ha det gott!
Eivor sa…
Ja, där ser du...de finns alltid någon som vill ha lite kyligt vårregn. Tack Karin. Nu värmer de lite i mig.