Glädje

Jag kallar det vårvinter då vädret i slutet av februari förändras. Dagarna blir längre, solen slickar snabbt bort nyfallen snö och gatorna är snöfria. Till min förargelse så blir dåligt skottade uppfarter till riktiga isglaciärer. I dag då jag  finklädd påväg till en väns begravning hade högklackade skor på gick tanken till kor på hal is. Eller jag kände mig som en sådan.

Nog längtar jag efter att vårens frö skall spira och ta tillbaka livet på våra breddgrader. Och till min glädje så har chilliplantan överlevt ännu en vinter. Dessutom har ett flertal sticklingar kommit upp ur jorden.

Glädje kallar jag det  också - trots allt.

Kommentarer

Pettas sa…
Förstår fullständigt din liknelse om kon. Jag hade rejäla kängor på mig när jag körde bröd till minnesstunden och höll på att drutta omkull ändå.
Det finns så mycket att glädjas åt. Helt rätt!

kram
Eivor sa…
..och brödet vid minnesstunden åts med god aptit. Jätte gott till morotssoppan:)