Det blev plötsligt bestämt att jag skulle ha det här växthuset efter min pappa och att det skulle flyttas till den del av fastigheten som jag skall få. Sagt och gjort, jag plockade ned allt glas och fick hjälp av Bj. att bära skranket till den nya platsen. Sedan var det åter dags att börja fästa glasen. Jag hade absolut ingen aning om hur man monterar in glasen. Det var bara att försöka. Först var jag en tur till Möckelö Jordbruks varuhus och köpte nya fjädrar och glashållare. Expediten stoppade turligt nog en tillbehörs katalog i handen på mig.
De första glasen var värst. Det sved och spände i huden på fingrarna. Jag gjorde nya försök och slutligen fick jag in en slags metod att spänna fast fjädrarna. Glashållarna - som är små stift - försökte jag hänga på. De ramlade bara ned.Jag lämnade bort hållarna. Nog försvårade jag en hel del då jag använde kroppen för att hålla emot glasen så de inte skulle ramla ned. Men jag gav inte upp.
Vid ett tillfälla small ett glas plötslig och som ett eko hördes dunsen av det andra. Spökade det möjligen på den gamla prästgården vars marker varit brukade sedan sen medeltid. Kanske. Jag hade förstånd att sätta på mig handskar och solglasögon.
Här är växthuset nästan klart , nu återstår ett besök hos glasmästaren så fortsätter kampen. Men jag har tyckt det varit intressent.
Slutligen prövade jag en mördarsnigelfälla--som fungerade. Alltså finsk dödsskallemärkt öl. De kan sniglarna inte motstå.
Ett varnande finger bör höjas till att häva i sig mängder med starköl, sedan lägga sig o sova på en sommaräng - med öppen mun. Den snigelfällan borde oxå fungera. Eller hur?
De första glasen var värst. Det sved och spände i huden på fingrarna. Jag gjorde nya försök och slutligen fick jag in en slags metod att spänna fast fjädrarna. Glashållarna - som är små stift - försökte jag hänga på. De ramlade bara ned.Jag lämnade bort hållarna. Nog försvårade jag en hel del då jag använde kroppen för att hålla emot glasen så de inte skulle ramla ned. Men jag gav inte upp.
Vid ett tillfälla small ett glas plötslig och som ett eko hördes dunsen av det andra. Spökade det möjligen på den gamla prästgården vars marker varit brukade sedan sen medeltid. Kanske. Jag hade förstånd att sätta på mig handskar och solglasögon.
Här är växthuset nästan klart , nu återstår ett besök hos glasmästaren så fortsätter kampen. Men jag har tyckt det varit intressent.
Tillbehör
Då jag kom på att jag skulle få ett växthus insåg jag att jag måste ha bevattning. Man kan ju inte åka till Vårdö alla dagarför att lufta och vattna. Jag fundrade lite och då jag hittade två hydraloljebåhållare slängda i skogen så fick jag en "Åsanisse-idé" Det blev en tur till Holmbergs för att inhandla slang och skruvdoningar. Turligt nog hade jag en hemma som fungerade så jag tog den med till Holmbergs för att få rätta diametern på slangen. PÅ slangen skall hål borras på lämpliga ställen.Med hjälp att tyngdlagen så rinner vattnet sedan ut. Min tro är STARK!
Slutligen prövade jag en mördarsnigelfälla--som fungerade. Alltså finsk dödsskallemärkt öl. De kan sniglarna inte motstå.
Ett varnande finger bör höjas till att häva i sig mängder med starköl, sedan lägga sig o sova på en sommaräng - med öppen mun. Den snigelfällan borde oxå fungera. Eller hur?
Kommentarer
Förstår att mördarsniglarna går sitt öde till möte i fullständigt rus:)
Ha det gott!
Här är det vått!