Sfinxen i rödgranit blickar ut över inoppet till Capri och vulkanön Vesuvuis på andra sidan havet. Att få se Vesuvius från Anacapri var magiskt. Vädret var fantastiskt, över 30 gr + med en vind som svalkade och strålande sol.
En av världens vackraste platser tycker många och nog är jag beredd att hålla med om det. Det är en vy och utsikt som etsar sig fast i minnet. Ett minne för resten av livet. Platsen är San Miguel som svenske livmedikusen och kulturpersonligheten Axel Munthe byggde upp på Ana Capri vid Capri.
Vi vandrade in på patian innan vi kom in i den vitkalkade byggnaden som innehöll smakfullt inredda rum med dyrbar konst. Och inte vilken konst som helst utan Munthe hade köpt upp antika föremål med högt värde.
Här ses ett klassiskt antikt stengolv med staty då man passerar.
Trädgården hade en stillsam blomsterprakt men ändå med kraftfull grönska som räckte upp mot olika nivåer av murar. och en byst av Axel Munthe, ser man här.
Förstås en ung mans kropp, vem det är har jag inte klart för mig. Och så en knasig bild på mig bredvid sfinxen med stupet alldeles bakom. Lite ruggigt var det att fota, men jag kunde inte motstå tillfället. Vi fikade också på utecafeet som nyligen öppnat och dagen till ära så såg jag intendenten Kristina Capellin,men hon ville nog inte bli igenkänd för hon satte mest med ryggen till. Det blir nog för många foton på henne som svenskarna tar hem i sina mobiler. Den här dagen var det rätt glest med besökare och de språk vi hörde var mest svenska, förstås amerikanska men också finska. Man undrar vart folk tog vägen för turbussen upp till Anacapri var överfull och vi måste packas in. Det var ju inte så trevligt. Men det hade man glömt då man var framme vid Munthes hem.
Kommentarer